För barns bästa
Som tolvåring fick jag av händelse äran att läsa ur FNs Barnkonvention om barnens rättigheter på Rädda Barnens årsmöte. Redan då förstod jag hur viktigt det är att barn blir sedda och hörda och där någonstans föddes det som så småningom har utvecklats till min vilja att alltid göra gott för barn och dem som barnen har i sin närhet. Sedan dess har mitt arbete för barns bästa gått som en röd tråd i livet, till en början ideellt och på senare år som min faktiska sysselsättning.

Uttrycket ”barns bästa” är hämtat från Barnkonventionen, ett rättsligt bindande internationellt avtal som slår fast att barn är individer med egna rättigheter. Med andra ord är barns bästa olika för varje barn och för mig handlar det om att jag som förälder, pedagog, medmänniska eller i annan relation vill vara just det specifika barnets bästa utifrån det behov barnet har. Kort sagt har mitt bemötande betydelse för barnets framtida relationer. Lätt sagt, inte lika enkelt gjort – men om jag har insikt om min viktiga roll som vuxen och förebild kan jag göra medvetna val i alla situationer.

En lisa för barnen
I uttrycket ”en lisa för själen” har ordet lisa betydelsen ro, tröst och lindring. Jag vet precis hur det känns när jag hittar min lisa för själen. Ibland får jag ro av en vacker plats i naturen, ibland tröst i en nära relation där jag tillåts att bara vara och duga precis som jag är och ibland lindring av att någon lyssnar och kanske till och med står upp för mig när jag inte orkar eller räcker till. Den typen av lisa har jag kommit att bli för mina egna ungar och andras barn genom åren. Den typen av lisa tänker jag att en betydelsefull vuxen vill eller borde vilja vara för barns bästa. Den sortens lisor hoppas jag kunna inspirera med min blogg För barn och ungas goda relationer, min kommande podcast Empatipodden och med det nystartade Empatibolaget som sakta men säkert växer fram.

Lärare, beteendevetare och förälder
Mitt arbete för barns bästa började som sagt redan i tidiga tonåren och växte fram först genom ideellt engagemang och senare i skolans värld. Som grundskollärare slet jag mitt hår för att räcka till i både undervisning och det sociala arbetet som egentligen berörde mig mest. Jag övergav så småningom läraryrket och fördjupade mig istället i beteendevetenskap, kommunikation och relationer och har på senare år varit tillbaka i skolans världs i egenskap av skolkurator. Ett av mina viktigaste arbeten var mina fem år i Barnjouren på Alla Kvinnors Hus. Där mötte jag dagligen barn och mammor i skyddat boende, enskilt och i grupp. Vi hanterade deras upplevelser av våld och hot, satte ord på och hanterade känslor samt hjälptes åt att skilja på person och handling.

När jag själv blev mamma till en bonusson och tre egna barn valde jag så småningom att lämna kvinnojoursarbetet för att istället fokusera på mitt eget föräldraskap, goda relationer och förebyggande arbete.

Mellan 2015 och 2017 grundade och byggde jag varumärket ViktigVuxen tillsammans med en kollega. ViktigVuxen säljer kompetensutveckling och utbildning för fritidshem och lever kvar vid min sida som både bollplank och komplement till Empatibolaget.

Journalist och författare
Under flera år arbetade jag som frilansande journalist och skrev om pedagogik och föräldraskap samt gjorde teve och web för URs ”Om barn”. Så småningom skrev och gav jag ut barnboken ”Uppdragsklubben i Sollentuna” (2010) och läromedlet ”Kommunborgarmärket” (2012), båda med syfte att ge känslan av sammanhang (KASAM) och lära ut det viktiga med att ”höra hemma”. Böckerna används av flertalet skolor och förskolor i kommunen och har även legat till grund för kunskapstävlingen ”Bästa sexan” som årligen arrangeras av Uppdragsbolaget AB tillsammans med Sollentuna kommun.

Entreprenör i näringsliv och för samhället
Några gånger har jag testat på roller som säljare och ledare i näringslivet, bland annat som VD för familjeföretaget TR Electronic Sweden AB. Givande och lärorikt, men varje gång landar jag tillbaka i det jag brinner för: att göra skillnad på samhällsnivå. Jag är en entreprenör med själ och hjärta och har helt klart mest att erbjuda som ”en lisa för barnen”  genom utbildning, utveckling och kommunikation till deras vuxna. Mitt hjärta klappar självklart även för barn i utvecklingsländer och min senaste resa gick till sociala projekt och barnhem i Kenya tillsammans med lärare, socialentreprenörer och andra med stort engagemang. Under resan höll jag bland annat workshop om EQ, empatiskt bemötande och barns känslor för socialarbetare och pedagoger tillsammans med Maria-Pia Gottberg, grundare av Friendy AB . Jag hade dessutom äran att dokumentera resan och resenärerna för diverse tidningar. Jag hoppas någon gång få återvända med ytterligare kunskapsspridning och annat bistånd.

Volontär
En period skänkte jag min tid och mitt liv åt just utsatta barn i andra länder. Jag fick möjligheten att påverka flickors rätt till utbildning i Nepal och gjorde mitt examensarbete ”I can now speak to the wise man” åt UNICEF om flickornas upplevelse av att gå i skolan. Därefter gick resan till El Salvador där jag fick dela gatubarnens vardag, deltaga på prostituerade flickors första fackmöte och leva med fattigdomens barn i ett slumområde i huvudstaden San Salvador innan jag vände jag hem, stadgade mig och fortsatte mitt arbete för barns välmående på hemmaplan.

Från och till under hela livet har jag med andra ord haft ett ideellt engagemang. Det började som scoutledare och fortsatte bland annat med BRIS mejljour under några år. På senare tid har jag haft förmånen att vara initiativtagare och projektledare för femton familjer som varje vecka bloggade för en enklare matvardag i ”Vardagsmenyn” under tre år. Det arbetet avlöstes av projektledning och sponsoransvar för ”Rosa fettisdag”, en insamlingskväll till förmån för Cancerfonden. Sedan jag landade som samhällsentreprenör har drivkraften för ideella åtaganden minskat. Istället ägnar jag min fritid åt mina egna barn, de viktigaste jag har.